jag vill bara påpeka att jag faktiskt mår bra. över förväntan. jag hade glömt hur fantastiskt flexibel min hjärna är, annars skulle jag nog varit knarkare eller nåt. men jag kände mig faktiskt riktigt lycklig när jag promenerade götgatan fram och lyssnade på ipod (och efter), jag gillar att få en nystart i livet och eftersom mitt liv blivit lite stagnerat på sista tiden känns det så välbehövligt. jag tror hjärnan kompenserar min supersorg med att slänga ut lite trevligare signalsubstanser. för trots att jag fortfarande inte har kommit igång och blivit hungrig känner jag mig förvånansvärt pigg och uppåt. ser fram emot att åka hem och piffa ordentligt i lägenheten och bo in mig som jag fortfarande inte har hunnit göra.
men det är helt sjukt att det får plats två så otroligt motstridiga känslor i mig som det gör nu. har jag aldrig varit med om tidigare. fönstret står på glänt (nej jag är inte kristen på riktigt) och jag pendlar mellan vemod och fjärilar.
så skönt att jag inte har fastnat i klösa mig i ansiktet- och dunka huvet i väggenångest. så övervägande lite glad^^
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar