ett sånt litet barn vill my favorite ha

kan inte sluta lyssna, hon är beroendeframkallande, det lilla livet. påminner mig om en svunnen tid. dessutom heter min favoritkusin lilla lovis.
lite extra pepp såhär i graviditeten, även om jag varken droppar syra eller dricker vin eller tänker ge den lilla gossen snus. men annars..

my baby just loves to dance

han stuffar på därinne så hela magen hoppar. åh vad vi ska dansa när han kommer ut, ska spela alla gamla dängor så han lär sig vad som är bra och inte, fast det får han såklart med sig redan med mordersmjölken. ska trycka upp minismå tröjor med texten "pretty girls make graves" och "big mouth strikes again" och my favorite-loggan med anna karina så vi kan matcha. sen ska vi ligga på en filt i gräset och dricka pink lemonade (eller jag, han får dricka mjölk ur mina frodiga kalasrattar)och lyssna på "t-shirt weather" från nåns högtalare medan alla fina kompisar hänger runt och dricker folköl och sjunger med. big plans för knut-b!

cats in the cradle

drömde inatt att bebisen kommit. jag var på jobbet och hade bebisen i nåt rum där vi gick och tittade till den emellanåt. den hade bara kommit utan nåt big fuss och jag gick som sagt till jobbet dagen efter. men efter ett tag blev drömmen lite skev och det var nån slags kattbebis jag kom ut och ammade mellan varven. inte var den särskilt rolig heller. tror knut-bebis blir mer skoj faktiskt!

girls who like boys to be girls

det här med pojke, han kommer bli aningens tjejig vad det verkar. har ju redan inhandlat en del kläder som nog inte skulle anses vara särskilt killiga av en del. och så lyssnar vi mycket på dolly, knut-bebis och jag. mest på de poppiga låtarna men också till hennes allra allra finaste så man kan gråta lite också.

it's a baby!

det tog ett tag att först hämta sig från beskedet att det faktiskt var en bebis därinne och sen att det visade sig vara en pojke! hallå, jag kan väl inte reproducera mig som kille heller?! alla inklusive jag var tvärsäkra på att det var en liten signe därinne men så var det alltså inte. hemskt nog gick jag ut och storgrät efter att jag fick reda på att det var en snopp i min mage, det var bara såå fel! men nu har jag som sagt hämtat mig från chocken och är så himla glad för pojkbebisen. knut-berit blev en knut-bebis.



han är så rackarns söt därinne med tjock kinder som han ärvt från mig^^
han buffar och bökar därinne så det t o m känns på utsidan ibland!

young girl one day we really will be old

ibland slår det mig att jag kanske drabbats av en psykos och blir livrädd. det känns så sjukt surrealistiskt att det bor nån i mig och hur otroligt lätt det var att göra en helt ny människa. ligga lite och pang så var det klart, nåt växer på därinne utan att jag gör nåt speciellt och efter en viss tid kommer det ut en ny person. galet.
var tog det här vägen? inte så länge sen alls känns det som (åh gud så jag älskade det nagellacket som bar namnet "magic", bästa nyansen ever)

ja alltså det mörka håret och den hemska utväxten är long gone men resten? euforin och lyckan inför att gå till trädgården och dricka öl och vråla med till valfri indie-dänga. bara försvann. men hur och när. och nu sitter jag här och är vuxen! min skräck var att fortfarande känna den där euforin när jag var 35 men det gick fortare än jag kunde tro. märkligt men rätt skönt.
blev det här rara fejset istället. lite tråkigare, lite latare och med betydligt rundare mage:

nä vuxen är vad jag har blivit, är väl på tiden kan jag tro.

tillbaka

Tänkte sparka igång det här igen, har varit tyst på mig ett tag. men nu händer det grejer minsann. mitt liv har blivit minst sagt annorlunda. måste säga att jag dragit ner en del på utgångarna och blivit... vuxen! har skaffat bekväma vinterstövlar och gillar att kolla på tv på helgen. weird. så har jag blivit ett fetto också!