ja vet att jag har skrivit om det förut men det är tveklöst min allra mesta mettan-nostalgilåt, höst/vinter 04 spelades den alltid minst fyra ggr varje kväll. den är så starkt bunden till bara den perioden och jag får fortfarande rysningar när jag hör den, det var i övrigt en väldigt bra period av mitt liv. där kan man verkligen prata om att vråla sönder stämbanden i alla ojäjääää!
nä nu blire skärpning, ingen mer nostalgi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar